Träden vi planterar i våra parker och grönområden är mycket viktiga som livsmiljöer (habitat) för många olika organismer, inte minst för olika småkryp som in sin tur blir till mat för hungriga småfåglar under deras häckning. Också vi människor behöver träd i våra parker. De ger oss en skuggig, sval och lummig miljö och bidrar till fågelkvittret på vår och sommar. I en ny studie visar vi att inhemska trädarter hyser betydligt fler av småkryp jämfört med främmande arter.
För visa av alla de funktioner som träd bidrar med spelar det ingen roll varifrån trädarten härstammar, t ex ger de skugga eller renar luften oavsett ursprung. Men om vi vill att träden också ska vara livsmiljö för många arter och individer av insekter och andra småkryp, då är det viktigt att en stor andel av parkernas träd består av inhemska arter. Detta visar vi i en ny studie av träd och småkryp i Malmös parker som nu publicerats i Ecological Applications (länk finns här).
Vi visar bland annat att de inhemska trädarter vi undersökte innehöll mellan två till tre gånger så många småkryp som främmande trädarter. Dessutom visade det sig att trädens ursprung (inhemsk eller främmande art) hade en större effekt på antalet småkryp jämfört med om träden växte i en park eller i ett naturområde utanför staden. Det verkar alltså som att en viktig del av varför städer generellt är negativa för biologisk mångfald beror just på att så stor del av vegetationen där består av arter som är främmande för det lokala/regionala ekosystemet. Det innebär t ex att få insektsarter har de evolutionära anpassningar som behövs för att kunna leva av blad och stjälkar av träd som relativt nyligen börjat planteras här, så som Robinia, Platan, Gleditsia eller Gudaträd. Anpassningen kan saknas när det gäller ämnen i matsmältningen som gör det möjlighet att bryta ner trädens blad - tänk en mat-allergisk larv!. Det kan också bli fel i tiden – om bladen slår ut för tidigt eller för sent på främmande arter jämfört med när småkrypen är aktiva och behöver späda blad att äta av.
De flesta kommuner och större städer har målsättningar om att bibehålla eller öka den biologiska mångfalden, och det är ofta just parker och andra större grönområden som pekas ut som viktiga för detta. Just parker är också de områden där inhemska träd bör ha bäst möjligheter att etableras och växa sig stora och gamla, eftersom påfrestningar som förhöjd temperatur (sk. urban heat islands), torra markförhållanden och hårdgjorda ytor är mindre problem där jämfört med längs gator och torg.
Studien ingår i Johan Kjellberg Jensens doktorandarbete. Övriga författare är Sherin Jayousi som gjorde sitt master-arbete i biologi inom studien, Maria von Post som är forskare inom bland annat grön infrastruktur, och Caroline Isaksson som är lektor i biologi och vars studiesystem vi använde. Och så jag, som har ett brett intresse av urban ekologi och grön stadsplanering :)